Vad varje svensk politiker bör veta om flyget och miljön

Flyget står för 5 % av Sveriges totala utsläpp. Det kan jämföras med sjöfarten som står för mer än dubbelt så stor andel av utsläppen, eller vägtrafiken som ensam utgör en fjärdedel av Sveriges utsläpp.

Sammantaget har flygets miljöpåverkan minskat med 70 procent per passagerarkilometer de senaste femtio åren.

De totala utsläppen från inrikestrafiken minskar. Sedan 1990 har koldioxidutsläppen minskat med hela 20 procent. I dag står inrikesflyget för 0,9 procent av Sveriges totala koldioxidutsläpp. Utrikesflygets utsläpp har under de senaste åren ökat. Det är till följd av att resandet ökar. Om man ser till utsläpp per passagerarkilometer så minskar det även för utrikesflyget.

Innovation och teknikutvecklingen gör flygplanen mer och mer bränsleeffektiva. Varje ny generation av flygplan som har introducerats sedan 50-talet har stått för en tvåsiffrig procentuell förbättring av bränsleeffektiviteten jämfört med de plan de har ersatt.

Bara de senaste tio åren har svenska flygbolag introducerat nyare modeller i sin flygplansflotta som reducerat utsläppen med 35-40 procent per passagerarkilometer.

Elflygplan är inte science fiction. I juni 2018 flög det första elflygplanet över Stockholm. Man laddar det på en halvtimme, och det kostar 15 kronor i timmen att flyga. Det utvecklas nu även större flygplan för linjetrafik.

Biobränsle kan minska utsläppen med 80 procent och fungerar redan med dagens flygmotorer – ingen ytterligare teknisk innovation krävs. Svenska flygbolag flyger redan med biobränsle iblandat i tanken på vissa sträckor.

Ett helt fossilfritt in- och utrikesflyg skulle kräva ca 9 procent av den svenska bioenergitillförseln. En enda biobränsleanläggning skulle kunna försörja hela inrikesflygets behov av bränsle och med ytterligare några få anläggningar skulle det även räcka till utrikesflyget.

Ineffektiva flygvägar till följd av internationella regleringar tvingar många flygningar över Europa till långa omvägar. Om flygningar genomfördes med raka flygvägar skulle det bara inom Europa minska utsläppen med 10 %.

Det skapas internationella överenskommelser för att minska flygets utsläpp. Med start 2021 ingår 76 länder i det internationella samarbetet CORSIA för att halvera utsläppen från flyget till 2050. Tillsammans står de här 76 länderna för 87,7 % av den globala flygtrafiken.

Enligt beräkningarna har flygskatten väldigt små effekter på utsläppen av koldioxid. I bästa fall motsvarar effekterna av skatten en minskning av CO2-utsläpp som är mindre än besparingen vi skulle göra om varje svensk minskade sitt bilåkande med endast en timme varje år. Eller mindre än tio minuter av hela Kinas koldioxidutsläpp.

Flygnäringen bidrar med ca 53 miljarder till svenskt BNP och skapar drygt 80 000 arbetstillfällen. Dessutom beräknas flygnäringen indirekt skapa ytterligare drygt 100 000 jobb inom näringar som möjliggörs av flyget, främst inom turistnäringen